Fuktteknisk bedömning – Fuktsäkra byggnader

Fuktteknisk bedömning

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

Ett yttertak med en uteluftsventilerad vind skall erbjuda skydd mot fuktkällorna nederbörd, fuktkonvektion inifrån, fuktdiffusion inifrån, byggfukt samt luftfukt ute. Dessutom bör taket erbjuda en extra säkerhet i form av möjlighet till uttorkning av tillfällig tillförsel av fukt. Dessa fuktkällor och takets funktion behandlas under punkterna nedan.

Skydd mot nederbörd

Taktäckningen tillsammans med underlagstäckningen skall leda bort regnvatten. I samband med regn och kraftig vind kan vatten komma in under taktäckningen (exempelvis takpannor). Underlagstäckningen skall då leda bort detta vatten.

Avvattning sker vanligen via utvändiga takavlopp vid kalla tak. Vid uteluftsventilerade tak och med dagens väl värmeisolerade vindsbjälklag kan yttertaket betraktas såsom kallt. Vid kalla tak har takytan och takavloppet vid takfot i princip samma temperatur, vilket i sin tur innebär att utvändiga takavlopp vanligen fungerar väl. Risken för att smältvatten fryser vid takfot är liten. Se även Takavvattning. Skydd mot yrsnö kan i vissa fall vara nödvändiga att konstruera vid ventilationsöppningar till vindar.

Luftfukt i vindsutrymmet – avkylning

Under kalla klara nätter sjunker temperaturen kraftigt på takytan och då kan kondens fällas ut på underlagstaket. För att minska nedkylningen av takytan och därmed risken för kondens eller hög RF kan yttertaket isoleras under t ex takpannorna såsom framgår av figur nedan. Endast några centimeters isolering förbättrar fukttillståndet och minskar risken för tillväxt av mögel på undersidan av underlagstaket. Läs mer om effekterna av isolerat underlagstak i Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen [Arfvidssin, Jesper, Harderup, Lars-Erik], Kalla vindar – Problem och förbättringsmöjligheter [Hägerhed Engman, Linda, Samuelson, Ingemar], Hur ska vindar ventileras? [Tobin, Lars, Samuelson, Ingemar, Bygg&Teknik 4/04], Fuktbalans i kalla vindsutrymmen [Samuelson, Ingemar] och Få bukt med fukt, exempel 9 [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric].

Isolering på underlagstak

Skydd mot fuktdiffusion

Vindsutrymmet kan tillföras fukt via fuktdiffusion inifrån. För att förhindra att vindsutrymmet tillförs fukt i sådan mängd att material kan skadas av mikrobiell tillväxt som följd av fuktdiffusion kan en ångspärr användas.

Ångspärren/diffusionsspären har ett högt ånggenomgångsmotstånd. I vissa fall kan man överväga att använda en så kallad ångbroms som inte är lika diffusionstät (lägre ånggenomgångsmotstånd) som en ångspärr. Innan en ångbroms väljs måste erforderlig diffusionstäthet utvärderas med hjälp av beräkningar så att insidans diffusionstäthet (ånggenomgångsmotstånd) är tillräckligt stort. Materialtillverkare skall kontaktas för korrekta uppgifter om diffusionstätheten för aktuellt material.

Beräkningar visar att ventilering av vindar ej bör begränsas i det fall att man väljer en diffusionsöppen insida samtidigt som man har ett tätt underlagstak eller underlagstäckning på utsidan. Läs mer i Få bukt med fukt [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric], exempel 9.

Skydd mot fuktkonvektion

För att förhindra att fuktig inneluft kommer in på vinden skall vindsbjälklaget utföras lufttätt. Lufttätheten tillgodoses oftast med plastfolie. Hur lufttätt bjälklaget blir är avhängigt tätheten hos genomföringar, skarvar och anslutningar. Se vidare avsnitt Fukt och Lufttäthet.

Skydd mot byggfukt

Vissa material kan medföra byggfukt. Exempel på material med byggfukt som kommer att torka ut efter uppförandet är lättbetong och betong. Man måste se till att denna byggfukt torkar ut inom rimlig tid och att ingen del av konstruktionen tar skada av fukten under uttorkningstiden. Om vindsbjälklag utförs med betong eller lättbetong måste byggfukten hindras att torka upp till vindsutrymmet så att skador uppstår. Även andra fuktkänsliga material måste skyddas från kontakt med betongen/lättbetongen samt från den byggfukt som kommer att torka ut. Exempel på skyddsåtgärd som kan behöva vidtas är fuktspärr, exempelvis i form av plastfolie, över betongen eller lättbetongen. Isolering m m placeras över fuktspärren. I vissa fall bör en diffusionsberäkning utföras för att bekräfta att fuktspärren inte riskerar att medföra kondensutfall på sin undersida. Se vidare Fuktberäkningar.

Kritiska fukttillstånd

Välj material som tål den miljö som de placeras i. Olika material tål fukt i olika utsträckning utan att angripas av mögel. Med tanke på klimatet i Sverige så kommer material som befinner sig i konstruktionens yttre delar att befinna sig i en miljö där risk för fuktskador som mögeltillväxt inte kan uteslutas. Beroende på hur väl man under projektering och byggande lyckas att förhindra inverkan från fuktkällorna presenterade ovan blir fukttillståndet i konstruktionen/materialet olika. Men även om uppfuktning av fuktkällor enligt ovan kan förhindras så har vi vid ventilerade konstruktioner luftfuktigheten utomhus att ta hänsyn till.

Utifrån det klimat som förväntas råda på vinden väljs material för bland annat underlagstak, takstolar, vindavledare och isolering. Vid val av material bör projektören hämta uppgifter från materialtillverkaren om vilka fukttillstånd som materialet kan utsättas för utan att få påväxt av mögel eller beständighetsproblem på annat sätt. Se även Kritiska fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial – kunskapssammanfattning [Johansson, Pernilla, Samuelson, Ingemar].

Ventilation av vinden

Ventilationens uppgift i ett uteluftsventilerat vindsutrymme har historiskt sett varit att hålla takytan tillräckligt kall för att förhindra ojämn snösmältning med istappsbildning vidtakfoten. Numera behövs inte detta då värmeläckaget genom ett välisolerat vindbjälklag är mycket litet. Dock har ventileringen av vindsutrymmet inte minskats utan tvärtemot ökats med motiveringen att ventilera bort fukt som på grund av fel utförande tillförs vindsutrymmet. Den ökade ventileringen löser emellertid fuktproblemen endast under vissa speciella förutsättningar. Generellt innebär däremot den ökade ventileringen att vindsutrymmet blir kallt och fuktigt.

Metoder för att skapa ventilation på vindar är bland annat ventilation vid takfot, taknock, gavelventiler och så kallade ”mögelstopper”. Hur stor luftväxlingen blir på vinden med hänsyn till de olika sätten att ventilera vinden kan inte sägas generellt. Bland annat påverkar husets placering i landskapet luftväxlingen.

Ett uteluftsventilerat tak

Risker och svaga punkter

Ventilerade tak över välisolerade vindsbjälklag är känsliga för skador. Ju bättre man isolerar bjälklaget desto kallare blir det på vindsutrymmet och därmed ökar skaderisken. Om fuktig inneluft kommer upp till vindsutrymmet via otäta luckor, skorstensstockar eller genomföringar kan kondens uppstå med allvarliga skador som följd. Även små otätheter och små mängder fuktig inneluft inifrån kan ge stora problem. Problemen kan bestå i mögelpåväxt, missfärgningar och i allvarliga fall även rötskador, framför allt på underlagstaket.

FAKTARUTA

De vanligaste orsakerna till skador på vindar är i tur och ordning:
1. Läckage utifrån
2. Kondens på grund av konvektion av fuktig luft inifrån
3. Felaktig materialhantering där mögelpåväxt redan etablerats före inbyggnad
4. Milda vintrar med gynnsamt klimat för mögeltillväxt
5. Fuktavgivning från installationer på vinden
6. Kondens av byggfukt oftast från vindsbjälklag av betong eller lättbetong

Mer att läsa om risker för fuktproblem på vindar finns i Få bukt med fukt [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric], exempel 8 och 9.

Förändring av konstruktion

Energibesparande åtgärder och risk för skador

I samband med att vindsbjälklaget tilläggsisoleras kan fuktskador uppstå. Orsaken kan vara att vindsutrymmet tidigare varit varmt och därför inte blivit skadat av ett begränsat fukttillskott. En lägre temperatur på vindsutrymmet innebär både att klimatet i sig blir fuktigare och att luftens fuktupptagande förmåga i det närmaste helt kan försummas under delar av året. Byte av ventilationssystem inne kan innebära att skador uppstår på vinden både genom att ventilationsgraden inne minskar vilket ger ett ökat fukttillskott och att ett övertryck bildas så att denna fuktiga inneluft trycks upp till vinden. Om skorstenen dessutom inte längre är varm medverkar även detta till att vindsutrymmet blir kallt med ökad skaderisk som följd. Förändrade brukarvanor såsom mer frekvent duschande och fri torkning av tvätt inne är parametrar som kan bidra till en ökad fuktproduktion inomhus och indirekt påverka klimatet på vinden. Läs mer under avsnittet Byggnaden som system.

Håltagning

I vissa fall kan det vara nödvändigt att göra ingrepp i konstruktionen som innebär att hål tas upp i vindsbjälklaget. Därmed kan lufttätheten bli bristfällig om man inte är medveten om vikten av god lufttäthet. Håltagningar som görs i efterhand kan ibland vara svåra att få helt täta, men med god planering ökar förutsättningarna att lyckas. Se vidare avsnitt Lufttäthet.

På samma sätt är det viktigt att håltagningar i taktäckningen och undertäckningen blir täta.

Inredning av vindar

Vissa enfamiljshus har byggts med ”inredningsbar” övervåning som senare kan inredas. På senare tid har det också blivit vanligt att inreda vindsvåningar i flerfamiljshus. Samma risker finns vid inredning av flervåningshus som i småhus. Anvisningar för inredning av vindar finns i  Få bukt med fukt [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric], sid 24.

Läs mer i

Fuktbalans i kalla vindsutrymmen [Samuelson, Ingemar]

Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen [Arfvidssin, Jesper, Harderup, Lars-Erik]

Få bukt med fukt [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric]

Hur ska vindar ventileras? [Tobin, Lars, Samuelson, Ingemar]

Kalla vindar – Problem och förbättringsmöjligheter [Hägerhed Engman, Linda, Samuelson, Ingemar]

Kritiska fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial – kunskapssammanfattning [Johansson, Pernilla, Samuelson, Ingemar]