Med krypgrund/kryprum avser vi ett grundläggningssätt där huset vilar på låga grundmurar så att det bildas ett hålrum under huset. Normalt är detta utrymme ventilerat med uteluft.
Klimatet i moderna krypgrunder ger inte tillräcklig säkerhet mot mögelpåväxt. De förses därför oftast med avfuktare eller uppvärmning (bild) för att hålla den relativa fuktigheten på acceptabla nivåer.
Konstruktionen har använts under lång tid och kallades tidigare ”torpargrund”. Dock skiljer sig dagens krypgrund på några väsentliga punkter från den gamla torpargrunden – dels är värmeisoleringen i bjälklaget över kryprummet mycket bättre idag än tidigare och dels saknas värmekälla i form av värmeavgivning från nederdelen av murstocken i kryprummet. Det ska också tilläggas att den gamla torpargrunden inte var helt utan problem med tanke på unken lukt från mark och förmultnat skräp m m som kunde läcka upp via otätheter.
Skälen till att krypgrund är vanlig är både ekonomiska och tekniska. Det är en förhållandevis prisvärd lösning med flera tekniska fördelar.
SP har under många år gjort utredningar i krypgrunder med fuktproblem. Att problemen är omfattande visas av att de på senare tid uppmärksammats i press, examensarbeten och forskningsprojekt, se ”Ytterligare fördjupning” nedan. Det som ger problem är att fukt- och temperaturförhållandena i kryprummet under delar av året är gynnsamma för mögeltillväxt. När mögel växer avges gaser och partiklar som är obehagliga och kanske också hälsofarliga. Dessutom är lufttrycksförhållandena i kryprum normalt sådana (övertryck i förhållande till bostadsutrymmena) att luften i kryprummet söker sig upp genom otätheter i bjälklaget och kan föra med sig bl a elak lukt och mögelsporer. Luften kan eventuellt även föra med sig radongas.
På flera håll pågår arbete med att vidareutveckla det uteluftventilerade kryprummet för att minska riskerna för fuktskador och påverkan från förorenad luft från kryprummet. I Fuktteknisk bedömning och Beräkningar redovisas principerna för hur lösningar kan utformas och några exempel från praktiken. Dessa principer och lösningar är normalt tillämpliga både vid nybyggnad och vid åtgärder av skadade grunder.
Läs mer i
Att hålla krypgrund torr – uppföljning av åtgärder efter tio år [Johansson, Leif, Persson, Stefan]
Crawl space air change, heat and moisture behaviour [Kurnitski, Jarek]
Effekter av åtgärder i uteluftventilerade krypgrunder med fukt- och mögelskador [Svensson, Charlotte]
Fuktproblem i uteluftade krypgrunder – Tekniska åtgärder [Padt, Moses]
Fuktsäkrare byggnadsdelar [Samuelson, Ingemar]
Fuktsäkrare krypgrund [Sikander, Eva]
Fukttekniska lösningar för krypgrunder med problem [Padt, Moses, Tolstoy, Nikolaj, Deling, Jakob]
Fukttekniska lösningar för uteluftsventilerade krypgrunder [Deling, Jakob, Eskilander, Christian]
Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder? [Elmroth, Arne, Harderup, Lars-Erik, Hedström, Johan, Samuelson, Ingemar, Svensson-Tengberg, Charlotte]
Krypgrund – Problem och åtgärder [Tolstoy, Nikolaj, Padt, Moses]
Kryprumsgrundläggning [Elmroth, Arne]
Moisture and fungal sppore transport in outdoor air-ventilated crawl spaces in a cold climate [Airaksinen, Miimu]
Moisture conditions of outdoor air-ventilated crawl spaces in apartment buildings in a cold climate [Kurnitski, Jarek, Matilainen, Miimu]
Datorprogram CRAWL [Hagentoft, Carl-Eric, Blomberg, Thomas]
Skydda ditt hus mot fuktskador [Boverket]
Uteluftsventilerade kryprum – en riskkonstruktion? [Sandberg, Per Ingvar, Samuelson, Ingemar]