Olika typer av fasadbeklädnad – Fuktsäkra byggnader

Olika typer av fasadbeklädnad

Fasadbeklädnaden på en utfackningsvägg utgörs vanligtvis av träpanel, cementbaserade skivor, natursten, skalmur av tegel, puts på en utvändig isolering av mineralull eller cellplast.

Puts på cellplastisolering

Väggen är uppbyggd som en utfackningsvägg med träreglar, träsyllar, mineralullsisolering, invändig och utvändig gips. På vindskyddet som kan utgöras av en utvändig gipsskiva limmas en cellplastisolering som putsas. Putsen är ofta mycket tunn.

Systemet med puts på isolering utvecklades i Tyskland för att användas som tilläggsisolering av befintliga murade hus. Man har mycket goda erfarenheter av systemet och i Sverige har man därför även börjat använda det på träregelväggar. Vad man inte tagit hänsyn till vid utformning av det nya väggsystemet var risken för fuktskador i en oventilerad, icke homogen, lätt vägg med relativt tät utsida. Det system som fungerat bra som isolering på stenhus i Tyskland innebär en risk för fuktskador när det används på träregelväggar.

Väggen fungerar teoretiskt under förutsättning att de ingående materialen inte innehåller någon byggfukt, d v s att träreglar, gipsskivor och isolering är helt torra. Dessa material kommer att stängas in mellan två täta skikt plastfolien och cellplastisoleringen och överskottsfukt har mycket svårt att torka ut. Detta kan bidra till mikrobiell tillväxt, lukt och obehag. En annan risk med denna konstruktion är om vatten kommer in bakom cellplastisoleringen. Detta kan ske vid fönsteranslutningar, infästning av balkonger, armaturer, trappräcken etc. Kommer vatten in bakom cellplastisoleringen finns det små möjligheter för det att torka ut.  Den utvändiga gipsskivan och den bakomliggande träregelväggen kommer att fuktas upp. Detta kan leda till höga fukttillstånd med mikrobiell tillväxt, lukt och missfärgningar som följd.

Erfarenhet från skador

Problem med inträngande vatten/fukt i putsade fasader har uppmärksammats i relativt nybyggda hus. Skadorna har främst uppmärksammats i väggkonstruktioner som består av en träregelvägg som isolerats med styrencellplast direkt mot en yttre vindskiva av gips. Utanpå styrencellplasten appliceras ett tunnputssystem. Tyvärr har det visat sig att denna konstruktion är känslig för fukt. I åtskilliga objekt har påväxt av mögel och bakterier upptäckts på den yttre gipsskiva som utgör vindskyddet i väggen. Mikrobiell påväxt uppkommer när materialet utsätts för ett tillräckligt högt fukttillstånd under en längre tid. Det kan finnas flera förklaringar till påväxten.  Dels kan påväxten ha funnits på gipsskivan redan när huset byggdes. Det är dock inte sannolikt att så missfärgade gipsskivor skulle ha monterats. Den andra förklaringen är att gipsskivan fuktats upp och tillväxten skett efter sedan gipsskivan monterats. Fukten kan ha tillförts gipsskivan under lagring, i samband med eller efter montage innan väggen är tät. Fukt kan också ha tillförts genom att fuktig inneluft transporterats ut genom väggen, till följd av diffusion eller konvektion, och kondenserat på gipsskivan eller tillförts genom att vatten transporterats in i väggen exempelvis i samband med slagregn.

Skadebilden, det vill säga omfattningen och lokaliseringen av höga fukttillstånd och påväxt på gips och träregelverk tyder på att skadorna sannolikt inte är orsakade av fuktkonvektion eller fuktdiffusion inifrån utan snarare av inläckande regnvatten. Detta kan bero på att detaljlösningar vid infästningar och anslutningar har utförts på ett sätt som inte är tillfredsställande för att hindra regnvatten att tränga in i väggen.

Bristande anslutning vid anslutning mellan fönsterbleck och fasad.
Bristande anslutning vid anslutning till balkongdörr.
Vattenskada till följd av bristande täthet vid infästning av balkong.
Bristande anslutning vid infästning av solskydd. Foto: Anders Jansson

 

 

 

 

 

 

Hur allvarliga är dessa skador?

 Frågan är om det spelar någon roll för väggens funktion om dessa skador uppstår. Det är inte sannolikt att väggens bärighet äventyras. Däremot finns det en risk att dessa skador kan påverka innemiljön. En uppfuktning av material inne i väggen, gips, plywood, trä och mineralull är kan leda till påväxt av mögel och bakterier och i vissa fall röta. I byggnaden råder vanligtvis ett svagt invändigt undertryck. Detta kan medföra att flyktiga ämnen, gaser och partiklar från den mikrobiologiska påväxten skulle kunna komma in genomotätheter i väggen och nå innemiljön. Det är fortfarande inte klarlagt vad som gör att vi mår dåligt i fuktiga byggnader men mycket tyder på att mikrobiell tillväxt är en viktig faktor. För säkerhets skull skall detta undvikas.

Vad kan man göra med befintliga väggar?

I befintliga väggar av denna typ är det viktigt att säkerställa att fukt inte kan tränga in i väggen. Det gäller såväl vid anslutningar t ex mellan fönster och fasad som vid infästningar av t ex utomhusbelysning, trappräcken etc. Vid misstanke om redan uppkomna skador i väggen bör man göra en skadeutredning.

En bättre konstruktionslösning

Om väggen istället byggs med en luftspalt skulle risken för skador minska. Denna vägg skulle få i stort sett samma utseende som den putsade oventilerade väggen men få samma goda fukttekniska egenskaper som den traditionella ventilerade väggen. En annan lösning är att använda mer fukttåliga material i väggen. Principen för en säkrare utformning är att vatten som kommer in skall kunna torka ut. Regnskydd och vindskydd skall skiljas åt. Vindskyddet skall tåla vattenbegjutning och stor omsorg skall läggas vid utformning av anslutningar och detaljer.

Puts på mineralull

Väggen är uppbyggd som en utfackningsvägg med träreglar, träsyllar, mineralullsisolering, invändig och utvändig gips. På vindskyddet som kan utgöras av en utvändig gipsskiva fästs en mineralullsisolering som putsas. Mineralull har egenskapen att inte suga vatten kapillärt. Vatten kan emellertid under vissa förutsättningar (beroende på vald densitet) rinna genom materialen. I sådana fall kan isoleringen fungera dränerande, vilket kan vara positivt, men samtidigt kommer en viss mängd vatten att hållas kvar i materialet och måste torka ut genom diffusion.

För fasader med mineralull som putsbärare är det extra viktigt att monteringsanvisningarna för hur tätning av detaljer skall utföras är tydliga. I de flesta fall förekommer endast instruktioner om friskärning av putsen mot t ex fönsterkarmen eller andra detaljer. Friskärningen innebär att det alltid är en öppen springa mellan puts och anslutningsdetaljen för att putssiktet ska kunna röra sig fritt i förhållande till anslutande material. Det är generellt svårare att i praktiken få en fullgod vädertätning med fogband mot ett eftergivligt material som mineralull jämfört med t ex EPS.

Fuktsäkerhet hos olika konstruktionsutformningar

Tjockputs, mineralull, gipsskiva med kartong, träreglar

Riskbedömning:

  • Fukt som kommer in till gipsskivan kan torka ut relativt fort genom mineralullen och tjockputsen.
  • Vid läckagestället kommer dock fuktinnehållet att vara högt en längre tid i samband med läckage och där finns risk för mögeltillväxt och röta.

Tjockputs, mineralull, fukttålig skiva, stålreglar

Riskbedömning:

  • Fukt som kommer in till den fukttåliga skivan kan torka ut relativt fort genom mineralullen och tjockputsen.
  • Vid läckagestället kommer dock fuktinnehållet att vara högt i samband med läckage. Risken för skador är dock liten eftersom materialen i väggen är fukttåliga.

En bättre konstruktionslösning, se ovan.

Flera alternativa konstruktioner som är under utveckling presenteras i rapporten Putsade regelväggar [Samuelson, Ingemar, Jansson, Anders].

Träpanel

Träpanel kan vara liggande, stående med lockbrädor eller lockläkt.

En träpanel avvisar slagregn men hindrar inte vatten att tränga in genom springor och fogar. Det är därför viktigt med en luftspalt bakom panelen enligt tvåstegsprincipen. Är luftspalten ventilerad kan inträngande vatten snabbare torka ut och panelen hålls torrare.

Träpanel ytbehandlas ofta med någon typ av färg med hänsyn till utseendet och beständigheten. Under senare år har det förekommit rötskador i träpaneler som målats med vissa typer av vattenbaserade färgsystem. Orsaken är att fukten kommer in i sprickor, skarvar, överlapp, i ändträet och spikhål har svårt att torka ut. För att skydda träet bör det först behandlas med en penetrerande grundningsolja. Se vidare avsnitt om Ytbehandlingar utvändigt. Läs mer i Handbok om Träfasader [Pousette, Anna, Sandberg, Karin, Ekstedt, Jan] och Träfasader – Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll [Pousette, Anna, Sandberg, Karin]

 

Skalmur av tegel

En skalmur som muras av tegel fungerar fukttekniskt som ett läskpapper. Slagregn absorberas av materialet och torkar sedan ut vid torrperioder. Vid kraftiga slagregn bildas en vattenfilm på ytan och vatten transporteras till sprickor och håligheter och kan rinna genom skalmuren. Man brukar anta att vatten tränger genom skalmuren och utforma anslutningar vid fönsters överkant och vid murens upplag så att vatten kan dräneras ut.  I nedersta skiftet lämnar man stötfogar öppna eller murar in dräneringsrör.

Skalmur utanför en regelvägg. När det regnar på skalmuren dräneras vatten ut i spalten. Spalten kan också i viss mån fungera som luftspalt.

Ofta utförs en luftspalt bakom skalmuren för att underlätta för muraren att lägga stenar. Om luftspalten är smal kan bruk tränga ut vid fogningen så att det kommer i kontakt med bakomliggande vägg. Luftspalten fungerar då inte som skydd mot regnvatten. Ventilationen i en sådan spalt blir mycket liten och bidrar inte mycket till uttorkning av väggen.

Om luftspalten istället görs bredare kommer överflödigt bruk att falla ned och det finns risk att dräneringshålen i nedersta skiktet fylls igen. För att kunna räkna med att spalten luftas ordentligt måste det finnas ventilationsöppningar både uppe och nere i skalmuren.

I en smal luftspalt bildas brukstuggor och det finns risk för att fukt sugs in till regelväggen.

I en bred luftspalt faller överskottsbruk ner. Fukt samlas längst ner i väggen och fuktar upp syllen och nedre delen av väggen.

 

 

 

 

 

Lämpligare utformning av skalmur.

Tegel och bruk av olika kvalitet släpper igenom olika mycket vatten. Hårdbränt tegel och kalksten absorberar mindre vatten men däremot bildas en vattenfilm snabbare. Det är ingen fördel med avseende på regnskyddet att använda sådana kvaliteter.

Sommarkondens

Eftersom skalmuren står fuktig långa tider om året kan detta påverka fukttillståndet i innanför liggande vägg. Om solen skiner på en fuktig skalmur stiger temperaturen och därmed ånghalten och fukt diffunderar inåt väggen vilket kan resultera i att fukt kondenserar på utsidan av ångspärren om det finns en sådan i väggen. I vissa fall kan man därför överväga att inte sätta en ångspärr på insidan väggen utan istället se till att väggen blir lufttät på annat sätt.

Solstrålning mot en blöt skalmur kan ge ångtransport inåt och kondens på ångspärrens utsida.

Skivor

Skivor av betong och cementbaserade skivor

Fasadbetong utförs nästan alltid som element. Fogarna mellan elementen tätas med fogmassa eller utformas enligt tvåstegsprincipen.

Betongen kan anses tät mot vatten. Vid uttorkning av byggfukt kan det uppstå kondens på fasadens insida. Detta vatten måste kunna dräneras bort. Om fogar inte är lufttäta kan detta medföra problem med fuktkonvektion och kondens. Fogarna mellan elementen måste utföras regntäta så att slagregn inte kommer in.

Princip för tvåstegstätning vid fogar

I en tvåstegstätning utförs en luftspalt bakom regntätningen så att det inte uppstår någon lufttryckskillnad över regntätningen som gör att vatten kan driva in. Luftspalten skall dräneras utåt. Lufttätningen skall placeras så långt in så att vatten inte kan nå dit. Lufttätningen är viktig för väggens lufttäthet. Och för att förhindra fuktkonvektion.

Natursten

Natursten på fasader utförs vanligtvis som en separat beklädnad utanpå husets stomme med bakomliggande luftspalt. Naturstensplattorna fogas ihop med fogmassa.

Plåt

Plåten kan utgöras av aluminium eller stålplåt.  Plåten monteras mot läkt av trä eller metall och fästs med skruv eller nit vanligtvis med tätningsbricka. Fogar ordnas med överlapp. En plåt är ångtät och för att förhindra kondensation och anrikning av fukt bakom plåten görs alltid en ventilerad spalt bakom plåten.

Plåten själv är tät mot regn och med ordentligt överlapp kan man även få täta skarvar. Anslutning kring fönster och andra horisontella hinder måste utformas så att inträngande vatten kan dräneras ut.

Glas

Fasader av glas monteras ofta i speciella profiler av aluminium. Viktigt med täta fogar och bra vattenavledning etc. Viktigt att glaset skall kunna röra sig.


Läs mer i

Handbok om Träfasader [Pousette, Anna, Sandberg, Karin, Ekstedt, Jan]

Putsade regelväggar [Samuelson, Ingemar, Jansson, Anders]. SP Rapport 2009:16

Träfasader – Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll [Pousette, Anna, Sandberg, Karin]