Fuktteknisk bedömning

Platsgjuten betong

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

Då nygjuten betong hårdnar binds en del av blandningsvattnet kemiskt genom hydratisering, en del binds hygroskopiskt i materialets porer och en del ska torka ut (byggfukt). Ju högre betongkvalitet (lägre vattencementtal) desto mer vatten binds och desto mindre vatten måste torka ut. En betongplatta som gjuts mot en form som senare tas bort kan torka ut både uppåt och nedåt till en början, dubbelsidig uttorkning. När man lagt på en golvbeläggning kan uttorkningen förhindras uppåt och fukten kommer att omfördelas. Däremot kan fukten i det här fallet fortsätta att torka nedåt. Uppskattningsvis får man samma fuktighet under en tät golvbeläggningen som man får om man mäter relativa fuktigheten på djupet motsvarande 20 % av plattjockleken efter den första uttorkningen. En betongplatta med kvarsittande form som är tät eller som gjuts mot ett annat tätt material kan bara torka åt ett håll. Detta motsvarar uttorkning av en dubbelt så tjock platta varvid mätningen ska göras på djupet 40 % av plattjockleken. Mätning av relativ fuktighet i betong fordrar långerfarenhet, stor omsorg och noggrannhet samt en kalibrerad mätutrustning. För mätning av relativ fuktighet hänvisas till RBK-metoden och den bör utföras av en RBK auktoriserad fuktkontrollant.

För att kunna tidplanera ett bygge krävs att man kan uppskatta uttorkningstider för olika betongbjälklag. Det finns ett antal prognosverktyg men det mest användarvänliga är kanske TorkaS 2.0 som finns tillgängligt att ladda ned kostnadsfritt från Fuktcentrum.

Uttorkning av betong efter vattenskada

Många vattenskador kan pågå länge innan de upptäcks. Detta gäller t ex läckande rör som är ingjutna i betong. Uttorkning av vattenläckor ur gammal betong tar ofta längre tid än uttorkning av byggfukt ur nygjuten betong, beroende på att gammal betong fysikaliskt sett inte är samma material som nygjuten betong. För att uppskatta uttorkningstider efter vattenskada hänvisas till skriften Torktider för betong efter vattenskada [Hedenblad, Göran].

HD/F bjälklag

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

HD/F bjälklag är prefabricerade bjälklag av betong med genomgående kanaler. Det består av bjälklagskassetter som gjuts ihop. För att få en jämn yta görs antingen en tunn pågjutning eller en avjämning. I vissa fall har även hela eller delar av kanalerna fyllts med betong för att styva upp bjälklaget i anslutning till upplag eller för att få en större tyngd av akustiska skäl.

Risker och svaga punkter

Problemet med dessa bjälklag är att det i vissa fall samlas vatten i lågpunkter kanalerna. Vattnet fuktar upp betongen och intilliggande material, t ex undertaksplattor. I vissa fall kan vatten transporteras långa sträckor i kanalerna och rinna ut på ett helt annat ställe i byggnaden. Det är därför viktigt att dräneringshålen i kassetterna inte är igensatta. I vissa fall kan det vara nödvändigt att borra upp dräneringshålen för att säkerställa att vatten inte blir stående i konstruktionen.

Igjutningar av kanaler och mellanrum mellan kassetter görs ofta med betong med högt vattencementtal. Detta medför att bjälklaget tillförs stora mängder fukt som måste torka ut innan fuktkänsliga ytskikt läggs. Den redan härdade betongen runtomkring igjutningen försvårar dessutom uttorkningen av byggfukt. Man bör istället välja en betongkvalitet som har möjlighet att självtorka för dessa igjutningar. Läggs dessutom en avjämningsmassa på ytan av bjälklaget kommer eventuell kvarvarande byggfukt ha ännu svårare att torka ut.

Plattbärlag

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

Plattbärlag, eller filigranbjälklag som det också kallas, är en kvarsittande betongform med en tjocklek på ca 45-70 mm som används vid platsgjutna bjälklag. Bjälklagets underkantsarmering gjuts in i plattbärlaget redan vid tillverkningen på fabrik.

Standardbredderna är 1200 respektive 2400 mm, men elementen konstrueras och anpassas efter respektive objekts unika förutsättningar. Plattbärlagen utnyttjar prefabriceringens fördelar i samverkan med det platsgjutna byggandets flexibilitet. I det färdiggjutna bjälklaget är plattbärlagen en del i byggnadsstommens konstruktion eftersom en helt homogen, samverkande betongkonstruktion uppnås. Det finns olika typer av plattbärlag, slakarmerade plattbärlag, förspända plattbärlag samt förspända plattbärlagsbalkar. Plattbärlagen är gjutna mot stålformar vilket innebär att man får en fin yta som kräver minimal efterbehandling.

Både betongen i plattbärlaget och pågjutningen innehåller byggfukt som måste torka ut innan t ex mattor limmas på betongen. Därför måste en fuktsäkerhetsbedömning göras som tar hänsyn till tidplan och det material som ska läggas på betongytan. Det är viktigt att ta reda på vilket vattencementtal plattbärlaget har och när det göts för att få en uppfattning om hur mycket fukt som måste torkas ut. Vissa element kan vara gjutna bara någon dag före montaget. Beräkningsprogrammet TorkaS kan användas även för att beräkna uttorkningstiden även för plattbärlag. Beräkningarna ger en prognos för uttorkningen och resultatet måste sedan kompletteras med fuktmätning för att säkerställa att rätt relativ fuktighet är uppnådd. Programmet kan laddas ned kostnadsfritt från Fuktcentrum.

Risker och svaga punkter

Om plattbärlaget är gjutet i en betong med lågt vattencementtal och har härdat en viss tid är denna relativt tät. Detta kan försvåra uttorkning nedåt av byggfukt från den platsgjutna betongen. Det är viktigt att mäta relativa fuktigheten på olika djup i betongbjälklaget och i plattbärlaget för att kontrollera att uttorkningsberäkningarna stämmer.

Avjämningsmassa

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

Avjämningsmassa används för att få en slät överyta som är lämplig som underlag för golvläggning. Avjämningsmassans lättflytande egenskaper erhålls av flyttillsatsmedel som blandas i det cementbaserade spacklet. Tidigare användes det proteinbaserade flyttillsatsmedlet kasein. Detta har orsakat problem med missfärgningar på parkettgolv och korkplattor. Det kan också förekomma irriterande lukt inomhus. Boende i hus med kaseinhaltigt flytspackel har också rapporterat hälsoproblem. Skadorna i samband med flytspacklet har berott på att flyttillsatsmedlet brutits ned i fuktig miljö och utvecklat ammoniak och andra flyktiga ämnen. Sedan 1984 har inte kaseinhaltigt spackel använts.

Dagens avjämningsmassor är mindre alkaliska än underliggande betong vilket är positivt när man limmar mattor med vattenbaserade limmer på underlaget. Mjukgörarna i dessa limmer kan nämligen brytas ned i en fuktig alkalisk miljö. De lågalkaliska avjämningsmassornas goda kemiska egenskaper har inneburit att tiden för uttorkning av krympts mer och mer. Enligt tillverkaren ska vissa produkter vara mattläggningsbara efter 1 dygn i skikt upptill 50 mm. Detta har emellertid visat sig vara alldeles för kort torktid. I ett projekt har uttorkningsförhållanden före och efter mattläggning för fyra olika lågalkaliska avjämningsmassor undersökts. Utöver uttorkningstider har man även studerat vilka kemiska emissioner som golvsystemet med avjämning, lim och matta ger upphov till (Fuktsäkerhet vid limning på lågalkalisk avjämning [Grantén, Jörgen]). Resultaten visar att fukttillståndet i avjämningen när mattläggning skett efter den tid som anges av tillverkaren för produkten har visat sig vara högt i samtliga fall utom för vissa tunna avjämningar på 10-20 mm. För tjockare avjämningar har RF i mittskiktet varit högre än 95 % vid mattläggning, vilket gäller för både normaltorkande och snabbtorkande produkter. Skillnader mellan fabrikaten har varit stora, framförallt för snabbtorkande produkter. Snabbtorkande avjämningar i tjocka skikt motsvarande 50 mm tar lång tid att torka ner till 85 % RF. I försöken har det krävts 60-100 dygn innan RF sjunkit till 85 % RF på nivån 30-40 mm. Eftersom det förekommer stora skillnader i uttorkning mellan olika produkter bör fuktnivån bestämmas på uttagna prov tagna från mittnivån och neråt i avjämningsmassan inför mattläggning.

Slutsatser

  • Mattläggning sker på avjämning med höga fukttillstånd, RF > 95 % då avjämningsleverantörens anvisningar följs, speciellt för snabbtorkande produkter.
  • Tjocka avjämningsskikt > 20 mm kräver långa torktider, 60-100 dygn för 50 mm avjämning, för att torka ner till 85 % RF i mittskiktet oavsett normal- eller snabbtorkande produkt.
  • Emissioner från limskiktet ökar vid högre fuktpåverkan från avjämningen.
  • Kraftigt förhöjda emissioner har endast uppmätts då limmet utsatts för mycket höga fukttillstånd, det vill säga RF > 95 %.

Branschrekommendationer för beläggning av avjämningsmassa som underlag för golvbeläggning:

Golvbranschens Riksorganisation har sammanställt rekommendationer från leverantörer av avjämningsmassa avseende beläggningar på nya undergolv av betong (med RF över/under 85 %), lättbetong, trä, keramik samt flytande undergolv. Rekommendationerna baseras på leverantörernas anvisningar i enlighet med bl a föreskrifter i Hus AMA 98. Avsikten med rekommendationerna är att vid golventreprenader bl a säkerställa låga emissioner och en god vidhäftning vilket ur limsynpunkt ska medföra en god golvkonstruktion. Hänsyn har tagits till typ av undergolv samt eventuell RF-nivå eller fuktkvot i undergolvet. Rekommenderad tjocklek i mm anges efter respektive produkt. Avjämningsmassan ska vara anpassad till underlag och beläggningsmaterial. Observera att mätning av RF/fuktkvot i undergolvet alltid ska utföras av särskilt utbildad personal.

  • Normaltorkande avjämningsmassor:
    Lågalkalisk avjämningsmassa avsedd för mattläggning vid normal uttorkning.
  • Självtorkande avjämningsmassor:
    Lågalkalisk avjämningsmassa med en så hög halt av bindemedel att en väsentlig kemisk, inre torkning fortgår även efter det att fuktavgången till omgivningen avbrutits.
  • Lågalkalisk avjämningsmassa:
    Avjämningsmassa vars bindemedel består till mer än 50 % av aluminatcement och/eller gips.

Vid oklarheter ska i varje enskilt fall respektive materialleverantör kontaktas. Vidare ska monteringsanvisningar från leverantörer av övriga material i golvkonstruktionen följas, se Golvbranschen (GBR).


Läs mer i

Torktider för betong efter vattenskada [Hedenblad, Göran]

Fuktsäkerhet vid limning på lågalkalisk avjämning [Grantén, Jörgen