Fuktteknisk bedömning – Fuktsäkra byggnader

Fuktteknisk bedömning

För att kunna välja rätt lösningar i en skadad krypgrund eller vid nykonstruktion måste man analysera var problemet ligger. Enkelt uttryckt kan man säga att problemen bottnar i markens värmetröghet. Genom att marken har hög värmekapacitet hänger temperaturen i kryprummet inte riktigt med i utelufttemperaturens svängningar. På våren och sommaren är därför temperaturen i kryprummet lägre än utetemperaturen. Det innebär att när uteluften strömmar in i kryprummet så avkyls den och därmed stiger relativa luftfuktigheten (RF) – ofta upp till området 80–100 %. Samtidigt vet vi att mögel börjar tillväxa någonstans vid 75–80 % RF och att flera mögelarter har optimala tillväxtförhållanden vid 90–95 % RF.

I princip skulle man kunna välja flera åtgärder för att undvika problem. En är att använda material som kan hållas rena och är resistenta mot mögelpåväxt. En annan är att acceptera mögel i kryprummet eller i marken men se till att lukter och sporer inte når bostadsutrymmet. En sådan lösning skulle kunna åstadkommas genom att skapa ett undertryck i kryprummet och/eller genom att göra bjälklaget gas- och diffusionstätt (förmodligen är gastätheten praktiskt svår att åstadkomma). Det är emellertid inte så trevligt att ha en mögelhärd under golvet och dessutom strider det emot föreskrifterna i Boverkets byggregler (BBR) som säger att ”byggnader skall utformas så att skador, mikrobiell tillväxt, elak lukt … inte uppkommer”.

Konkret

För det första är en rimlig lösning att utforma kryprummet så att dess klimat inte gynnar mögeltillväxt. För att sänka RF till säkra nivåer (ca 75 %) behöver vi klargöra vad som styr RF. RF är kvoten mellan ånghalten i luften (kg vattenånga per m³ luft) och ånghaltens mättnadsvärde vid den aktuella temperaturen. Vi påminner oss från fysiken att luft vid en viss temperatur kan innehålla en begränsad mängd vattenånga. Tillförs ytterligare fukt kondenserar överskottet, som t ex dimma eller dagg. Uttrycket för RF blir alltså

där υ = luftens ånghalt och υm(T) = mättnadsånghalt vid temperaturen T. υm är temperaturberoende och ökar snabbt med ökande temperatur.

För det andra måste man säkerställa att det inte finns skadat material i bjälklaget (vid renovering) som kan bidra till lukt uppåt i huset. För det tredje måste man skapa ett stadigvarande undertryck i och på undersida bjälklaget mot inne för att hindra unken lukt från mark och radongas att läcka upp i byggnaden. För det fjärde måste man säkerställa att träsyllen inte ligger fuktigt.

Förfarande och alternativ

  1. Åtgärder för att sänka RF blir alltså att A) sänka ånghalten och/eller att B) höja temperaturen, se nedan.
  2. Om det finns indikationer på skador görs en skadeundersökning som ska redovisa fuktmätningar, omfattningen av mögelpåväxt och luktsmittat material i golvbjälklaget, redogöra för orsaken och ange åtgärdsförslag som löser problemet.  För att lösa hela problematiken handlar det ofta om att byta ut skadat material och att skapa torrt klimat i utrymmet tillsammans med ett undertryck.
  3. Undertryck skapas för att säkerställa att unken lukt från mark, eventuellt från nederdel golvbjälklag med gamla skador, och radon inte ska läcka upp i bostaden, se C och A3 nedan.
  4. Fuktig syll kan bli torrare genom att isolera grundmuren utvändigt eller värma syllen med värmekabel. Alternativet är att byta till ett icke fuktkänsligt material. Om syllen byts till ett material som leder värme finns risk att problemet flyttas upp till bjälklagsanslutningen.

A. Åtgärder för att sänka ånghalten i kryprummet

A1. Den klassiska åtgärden för att sänka ånghalten är att minska fukttillförseln genom att placera en plastfolie på hela marken och helst också på grundmur för att hindra avdunstningen. Denna åtgärd är en vanlig åtgärd i Sverige sedan många år. Dessutom rekommenderas – som vid alla grunder – marklutning från huset och dränering i marken för att skydda mot ytvatten och grundvatten. Se även B1 nedan. Denna åtgärd räcker inte till för att skapa acceptabel fuktnivå, se beräkning som redovisas i diagram 2. Om avdunstning kan ske från marken kan det bli mycket fuktigt under hela året, se diagram 1.

A2. Genom att minska ventilationen minskas tillförseln av fukt från uteluften, vilket i teorin skulle kunna sänka ånghalten i krypgrunden sommartid men dock inte tillräckligt för att hindra hög fuktighet. I praktiken är detta ingen bra lösning framför allt av två skäl: dels försämras möjligheten att föra bort fukt, elak lukt, radon m m och dels bromsas den viktiga uppvärmningen under vår och försommar upp av en minskad ventilation.

 

A3. Med en avfuktare i kryprummet kan fuktigheten hållas låg vilket förhindrar mögelpåväxt. Avfuktaren styrs med en hygrostat och håller därmed alltid relativa fuktigheten på en acceptabel nivå. För att uppfylla punkt 3 kan man använda en avfuktare med frånluft. Avfuktare medför en årlig driftskostnad. Dessutom krävs insatser eller lösningar för övervakning, drift och underhåll samt placering av luftutsläpp. Vidare är det mycket viktigt att grunden lufttätas effektivt även mot uteluften för att hålla fuktbelastningen på en låg nivå. Undertrycket förhindrar att förorenad luft och radon läcker upp i bostaden genom små otätheter. Avfuktaren behöver förmodligen inte vara igång lika mycket om detta alternativ kombineras med B1.

B: Åtgärder för att höja temperaturen i kryprummet

B1. Med en värmeisolering på marken och grundmur minskas eller elimineras helt inverkan av markens värmetröghet på temperaturen i kryprummet. Dessutom ger en sådan värmeisolering ett visst diffusionsmotstånd mot avdunstningen från fuktig mark – större eller mindre beroende på vilket material som väljs. Helst bör grundmursisoleringen placeras på utsidan och under sulan. Uppvärmningen av utrymmet över isoleringen under våren går mycket snabbare och man undviker kryprummets låga temperaturer under vår och försommar. Å andra sidan blir marken under isoleringen kallare och detta innebär dels att man kanske måste öka grundläggningsdjupet med hänsyn till tjällyftning och dels att det blir extra viktigt att rensa bort organiskt material under isoleringen. Fuktberäkning visar på acceptabel fuktnivå, se diagram 3. Vid tjock isolering kan detta alternativ kombineras med C1 och vid mindre isolering med alternativ A3.

B3. Ett annat sätt att höja temperaturen i kryprummet är att sätta in en värmekälla av något slag. För många känns det fel att tillföra värme utanför bostadsutrymmet, men undersökningar har visat att ganska små energimängder behöver tillföras för att åstadkomma stora förbättringar i klimatet. Både avfuktare och värmare är aktiva åtgärder som kräver en extra investering och drar med sig driftskostnader. Valet är i första hand en ekonomisk fråga, men man kan lägga till att ett driftstopp i en avfuktare omedelbart påverkar klimatet till det sämre medan ett avbrott i uppvärmningen först får effekter efter viss tid beroende på värmetrögheten i bjälklag, grundmurar och mark. Detta alternativ bör åtminstone kombineras med alternativ A1 för att hindra ökad ånghalt.

B4. Ett sätt att höja temperaturen på undersidan av bjälklaget är att förse det med en värmeisolering mot kryprummet. Detta minskar risken för hög RF här, men har ingen positiv (utan snarare negativ) inverkan på övriga delar av kryprummet. Man måste alltså bl a vara speciellt omsorgsfull vid utformningen av anslutningen mellan grundmur och bjälklag. Man måste också alltid vara noga med att inte lämna skräp kvar i kryprummet eller använda det för förvaring av mögelkänsliga material.

 

B5. Andra sätt som provas för att öka temperaturen på undersidan av bjälklaget är att fylla hela kryprumsvolymen med en stor eller många mindre luftkuddar. Utöver att höja temperaturen under bjälklaget reducerar dessa lösningar också effektivt ventilationen. Detta kan ha både positiva och negativa effekter. Positivt är att nerkylningen av marken under kudden/kuddarna förhindras, men å andra sidan hindras också uppvärmningen under den varma årstiden och ev elak lukt, radon etc vädras inte ut. Dessa lösningar behöver studeras ytterligare med hänsyn till bl a inverkan på grundläggningsdjup och vad som händer i den (förhållandevis) kalla, fuktiga marken under kuddarna.

C: Åtgärder för att skapa undertryck

C1. Genom att skapa ett undertryck med en frånluftsfläkt så säkras att inte elak lukt, radon m m läcker upp i bostaden. För att uppnå ett undertryck med en liten fläkt (oftast försumbar årskostnad) krävs att kryprummet görs lufttätt även mot mark. Noggrann lufttätning är oftast en förutsättning för att uppnå undertryck. Detta alternativ bör kombineras med B1 för att erhålla acceptabel fuktnivå. Dessutom behövs insatser eller lösningar för övervakning, drift och underhåll samt placering av luftutsläpp. Funktionskontroll skall alltid göras efter färdigställande.

 

C2. Inneluftsventilerat kryrum innebär att inneluften dras ner via utrymmet med en frånluftsfläkt och släpps utanför byggnaden. Detta är ett alternativ som har visat sig fungera väl. Ytor som angränsar mot kallare ytor värmeisoleras. Fläkten skapar ventilering och undertryck i utrymmet vilket gör att unken lukt från mark, radon m m förhindras att komma in i bostaden. Noggrann lufttätning är oftast en förutsättning för att uppnå undertryck. Golvbjälklaget görs oisolerat. Värmeförluster genom golvet kan i princip uteslutas om värmeväxling av frånluften inte utnyttjas. Detta system innebär betydande arbete vid ombyggnad och måste projekteras väl. Funktionskontroll skall alltid göras efter färdigställande.

C3. Inneluftsventilerad luftspalt innebär att inneluften dras ner och leds i spalten och släpps utanför byggnaden. Ytor i luftspalten som angränsar mot kallare ytor lufttätas och värmeisoleras. Med frånluftsfläkt skapas ventilering och undertryck i luftspalten vilket gör att unken lukt från mark, radon mm förhindras att komma in i bostaden. Noggrann lufttätning är oftast en förutsättning för att uppnå undertryck. Värmeförluster genom golvet blir marginella. Dessutom behövs insatser eller lösningar för övervakning, drift och underhåll samt placering av luftinsläpp och avluftsutsläpp. Funktionskontroll skall alltid göras efter färdigställande. Utrymmet undertill fungerar som inspektionsutrymme. Denna lösning behöver studeras ytterligare med hänsyn till att luftspalten kan vara kallt placerad.

Slutsatser

Som framgår av ovanstående översikt finns det en rad lösningar som kan höja fuktsäkerheten och förhindra unken lukt och radon från mark att tränga upp i byggnaden. Vilken eller vilka åtgärder man väljer är helt beroende av vilka krav man har på bl a ekonomi, risktagande och tillsyn. Det finns alltså lösningar på krypgrundsproblematiken dels genom att uppfylla de fyra punkterna och dels genom att kombinera vissa alternativ, enligt ovan, för att säkerställa låg fuktighet och hindra förorenad luft från kryprummet att komma in i inneluften. Alternativen med avfuktare och undertryck (A3), undertryck och värmeisolering (C1), inneluftsventilerat kryprum (C2) och inneluftsventilerad luftspalt (C3) är i princip färdigkombinerade. För att försäkra sig om att man valt en komplett lösning som uppfyller kraven i BBR bör det vara provat och godkänt. Samtliga alternativ med undertryck måste funktionskontrolleras efter färdigställande för att verifiera att hela lösningen blivit korrekt utförd.