Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
Platta på mark kan utföras på flera olika sätt. Ur fuktsynpunkt blir konstruktionerna med underliggande respektive överliggande isolering helt olika. I första fallet blir plattan varm, i det andra blir den kall. Det är också vanligt att lägga in värmeslingor i betongplattan. Dessa värmer inte bara upp plattan utan också marken under plattan. För att undvika skador i de olika konstruktionerna krävs att hänsyn tas till olika typer av fuktbelastningar.
Golv med underliggande värmeisolering
Ytvatten
Ytvatten skall tas om hand om med fall från byggnaden, ordentlig dränering och vattenisolering. Alla konstruktionsdelar som ligger under nivån för dräneringen kommer att utsättas för fritt vatten som kan sugas vidare kapillärt. Dräneringen måste läggas tillräckligt djupt.
Kapillärsugning
Eftersom golv och kantbalkar läggs direkt på mark behövs ett kapillärbrytande skikt för att hindra att markfukten sugs upp kapillärt i golv eller väggar. Om makadam skall användas som kapillärbrytande skikt skall stighöjden skall vara provad och dokumenterad.
Fuktdiffusion från marken
Två material som står i kontakt med varandra får samma relativa fuktighet om de har samma temperatur. I marken bör man räkna med att det är 100 % relativ fuktighet. Finns det ingen temperaturskillnad över plattan blir golvkonstruktionen lika fuktig som marken. Skapa därför en temperaturfördelning med värmeisolering eller lägg in en ångspärr under plattan, som är betydligt tätare än den golvbeläggning som skall läggas på plattan. För att bedöma hur markfukt i ångfas påverkar konstruktionen måste temperaturfördelningen över plattan beräknas. När byggnaden värms upp kommer även temperaturen i marken under byggnaden långsamt att höjas. En värmekudde byggs successivt upp. Hur hög temperaturen blir i marken beror på byggnadens storlek, markens beskaffenheter, utomhusklimatet och isoleringen i plattan. Dessa parametrar tar man hänsyn till i beräkningen.
För att fukt från marken inte skall transporteras upp i plattan kan antingen en ångspärr läggas under hela plattan. Det kan i praktiken vara svårt att säkerställa att ångspärren är hel efter gjutningen. Ett annat alternativ är att lägga en värmeisolering under plattan så att temperaturen i plattan alltid är några grader högre än i marken. Även om relativa fuktigheten är 100 % i marken så kommer ånghalten att vara betydligt lägre än mättnadsånghalten vid den högre temperaturen i plattan och relativa fuktigheten kommer att vara lägre än 100 %. Det tredje alternativet är att undvika fuktkänsliga material på plattan. Värmda golv måste däremot alltid isoleras så att marken inte blir varmare än golvet när värmen är avstängd. Observera att enstaka rör med varmvatten eller värme (fjärrvärme) kan ge upphov till samma förhållanden som värmda golv. För att uppfylla krav på komfort och energihushållning måste golv på mark värmeisoleras. Värmeisoleringen kan bestå av cellplast eller mineralull som läggs på ett kapillärbrytande och dränerande skikt. Värmeisolering kan läggas i dubbla skikt med förskjutna skarvar för att få ett ytterligare kapillärbrytande skikt.
Fuktdiffusion inifrån
Sockeln måste värmeisoleras för att undvika att varm fuktig inomhusluft kondenserar i konstruktionen på ställen med lägre temperatur.
Byggfukt
En nygjuten betongplatta innehåller en mängd byggfukt som måste få torka ut innan fuktkänsliga material appliceras på ytan. Ligger det en ångspärr eller en så gott som ångtät isolering kan man inte räkna med någon uttorkning nedåt. Ett sätt att påskynda uttorkningstiden för är att välja en betong med lågt vattencementtal (>0,38), det vill säga lågt vatteninnehåll i förhållande till cementinnehållet. I en sådan betong kommer en betydande del av blandningsvattnet att bindas kemiskt vid reaktioner med cementet. Prognoser av uttorkningstider för betonggolv med olika konstruktionsutformning kan göras med beräkningsverktyget TorkaS. Med TorkaS kan man även testa hur olika yttre förutsättningar som nederbörd, temperatur påverkar uttorkningstiden. TorkaS gå att ladda ned kostnadsfritt från Fuktcentrums hemsida.
Fukt i avjämningsmassa
Avjämningsmassa som ofta läggs på betongen för att få en jämn yta inför mattläggning eller för att sänka alkaliteten i ytan vid användning av betong med lågt vattencementtal. Liksom betongen innehåller avjämningsmassan vatten. Så länge tjockleken på anjämningen inte är stor kommer fukten att torka ut relativt fort men vid större tjocklekar kan det ta avsevärd tid att torka ut fukten. Avjämningsmassan hindrar också kvarvarande fukt från betongen att torka ut. Torktider som mätts upp är avsevärt längre än de torktider för avjämningsmassa som finns i leverantörernas anvisningar.
Överliggande isolering
Det är viktigt att plattan läggs på ett kapillärbrytande skikt för att förhindra att vatten sugs upp. Eftersom det är praktiskt taget alltid samma temperatur i betongplattan som i marken kommer relativa fuktigheten i betongplattan att vara nära 100 %. Man måste därför skilja betongplattan från golvkonstruktionen med en ångspärr. Här är det viktigt att plattan rengörs från smuts innan ångspärren läggs. Allt trä måste skiljas från betongen med fuktspärr.
Fukt inifrån kan också leda till skador eftersom träreglarnas och syllarnas undre delar ligger kallt, i synnerhet i byggnadens ytterkanter, så att kondens kan uppstå. Byggfukten i en platta med överliggande isolering har mycket svårt att torka ut eftersom den ligger kallt.
I vissa konstruktioner har det förekommit sandavjämning på betongplattan under den överliggande isoleringen. Fuktnivån i sanden kommer att vara hög precis som i betongplattan vilket innebär risk för mikrobiell tillväxt och lukt om sanden innehåller näring för mikroorganismer eller organiskt material.
Konstruktionen med uppreglat golv anses vara osäker. Den är mycket beroende av att ångspärren fungerar. Flytande golv är att föredra men ännu säkrare är det att välja ett golv med underliggande isolering.
Uppvärmda golv
Golvvärme väljs vanligtvis av komfortskäl. Ytterligare ett skäl är att slippa radiatorer. Å andra sidan ökar då risken för kallras vid fönster. Golvvärme används vanligtvis tillsammans med isolering under betongplattan. Värmerör eller elkablar läggs då i betongplattan. De kan också läggas direkt under golvmaterialet ovanpå en överliggande isolering.
Golvvärmesystemet påverkar fuktförhållandena i grunden genom att grundkonstruktionen och underliggande mark värms upp. Under uppvärmningssäsongen sker en uttorkning av grundkonstruktionen. Problemet med uppvärmda golv kommer om golvvärmen stängs av under vår- och sommarhalvåret och plattan kyls ned. Om värmeisoleringen är otillräcklig kan temperaturen i marken vara högre än i plattan. Man får då ett omvänt fuktflöde upp genom plattan som kan leda till kondens under golvet eller i alla fall höga fuktnivåer som kan leda till skador. För att undvika detta måste värmeisoleringen vara så tjock att marktemperaturen sommartid är lägre än i betongplattan. Även i denna konstruktion måste trägolv skyddas med ångspärr mot betongplattan. Uttorkning av byggfukt påskyndas om uppvärmningen kopplas på i god tid före golvläggningen.
Det bör nämnas att golvvärme i betonggolv med limmad PVC matta kan leda till högre halter av emissioner av butanol jämfört med golv utan golvvärme. Orsaken är att temperaturskillnaden kan ge en fuktvandring uppåt i konstruktionen som kan påverka limmet och mattan.
Läs mer om golvvärme i skriften Grundtips för golvvärme som tagits fram i samarbete mellan Energimyndigheten, Formas, Boverket och Konsumentverket eller Trägolv på golvvärme utgiven av Golvbranschen.
Våtrum
Vid placering av våtrum på en betongplatta på mark är det viktigt att ingen tillskjutande markfukt kommer upp i betongplattan och att ingen fukt går ned i plattan. Skall en PVC-matta limmas på betongen måste relativa fuktigheten i underlaget vara lägre än 85 %. I våtrum på betonggolv på mark där det finns risk för tillskjutande fukt kan vattenavvisande diffusionsöppna tätskikt användas.
Risker och svaga punkter
En vanlig skadeorsak i plattor på mark med överliggande isolering är att spikreglar göts in i betongplattan som håller en konstant hög relativ fuktighet. Träet ruttnar eller möglar. Är det spikreglar av tryckimpregnerat virke kan de dessutom avge elak lukt. Det är också vanligt med mikrobiella skador dels i isoleringen och dels i skräp som inte städats bort i samband med byggnationen.
Andra skador kan vara bristande dränering och dämning av vatten under platta eller kapillär transport att vatten i fyllnadsmassorna under plattan om inte det inte finns ett kapillärbrytande skikt. Om markytan runt plattan lutar mot plattans sockel kan ytvatten att samlas här och sugas upp av betongen. Om dräneringens högsta punkt ligger högre än delar av konstruktionen kan vatten suga upp kapillärt i golv, grundmurar, kantbalkar och förstyvningar. En utelämnad isolering under kantbalk och förstyvningar man medföra att fukt i ångfas kan transporteras upp i dessa och nå golvplattan. Detta är också fallet om endast kantisolering använts och plattan i mitten av byggnaden är oisolerad. Temperaturgradienten över plattan är i detta fall ringa och golvet kommer efter en tid att få samma relativ fuktighet som marken, det vill säga 100 %.
Var alltid försiktig om material som är fuktiga, t ex betong kommer att ha högre temperatur än omgivande material.
Förändring av konstruktion
Vad händer om man lägger på en tät golvbeläggning på en oisolerad obehandlad betongplatta på mark?
Tidigare har konstruktionen fungerat bra eftersom fukten kunnat diffundera genom plattan. När man lägger på en tät matta stoppar man fukttransporten. Fuktnivån kommer att stiga under mattan vilket kan medföra skador i form av nedbrytning av golvlimmet och kemisk emission och påverka vidhäftningen av mattan så att den lossnar.
Vad händer om man stänger av golvvärmen på sommaren?
Man får då ett omvänt fuktflöde upp genom plattan som kan leda till kondens under golvet eller i alla fall höga fuktnivåer som kan leda till skador.
Fuktförhållandena i grunden bör undersökas innan golvvärme installeras.
Läs mer i
Byggfukt i betongplatta på mark: torknings- och mätmetoder. Del 3, Skadeinventeringar & fältmätningar [Nilsson, Lars-Olof, Englund, Hans, Ericsson, Urban, Rising, Claes]
Fukthandboken [Nevander, Lars Erik, Elmarsson, Bengt]
Fuktproblem vid betonggolv [Nilsson, Lars-Olof]
Fuktsäkerhet vid limning på lågalkalisk avjämning [Grantén, Jörgen]
Golvvärmes inverkan på kemiska emissioner – en studie av betonggolv med limmad PVC matta [Törn, Jenny]