Fuktinventering i befintlig byggnad

Följande bör ingå i den fuktinventering som alltid bör föregå en ombyggnad. Fuktinventering bör även genomföras inför en garantibesiktning. Inför en garantibesiktning uppmärksammas även avvikelser, synpunkter, anmärkningar som framkommit under projekteringsskedet och byggskedet.

Fuktinventeringen kan även användas vid fuktkontroll under förvaltning för att identifiera fuktrelaterade risker. Fuktinventeringen kan med fördel kombineras med en allmän innemiljöinventering.

Invändig fuktinventering – allmänt

  • Granskning av eventuella ritningar för identifiering av riskkonstruktioner (se exempel nedan).
  • Granskning av tidigare genomförda fuktmätningar.
  • Om det är en inventering inför en garantibesiktning inhämtas uppgifter från projekteringsskedet samt byggskedet. Finns exempelvis konstruktioner, detaljlösningar som uppmärksammats och bör följas upp?
  • Finns några avvikelser från projekterings- och byggskedet?
  • Uppgifter inhämtas från lokalvårdare, förvaltare och driftpersonal. I vissa fall kan uppgifter om eventuella avvikande lukter eller andra noteringar inhämtas från hyresgäst. Om detta är lämpligt avgörs från fall till fall. Det som minst måste behandlas är tidigare fuktskador och hur dessa åtgärdats, förekomst av avvikande lukter, missfärgningar, mattsläpp m m.
  • Indikering på betongbjälklag samt murade och gjutna invändiga ytor med hjälp av fuktindikator. Även iakttagelser som tyder på onormal fuktpåverkan noteras (t ex blåsbildning, missfärgning, släpp, sprickor).
  • Mätningar och provtagningar utförs där indikering och andra noteringar visar på avvikelser. Även några få prover där inga avvikelser noteras kan vara värdefulla för en helhetsbedömning. Provtagningar kan exempelvis vara prov för mikrobiologisk analys eller kemiska emissioner.
  • Stickprovsmässig mätning på och i konstruktioner där fuktindikering inte kan utföras såsom t ex regelväggar och träbjälklag.
  • Mätningar och provtagningar där missförhållanden påtalats och där utredaren själv noterar avvikelser som kan sättas i samband med fuktpåverkan.
  • Mätningar och provtagningar i sådana konstruktioner som från ritningar och iakttagelser på plats identifierats som riskkonstruktioner, t ex motfyllda väggar, platta på mark med flytande golv eller uppreglat golv, uteluftsventilerade krypgrunder.
  • Fuktmätningar och luktnoteringar i grunder och på vindar. Om avvikelser noteras bör prov för mikrobiologisk analys utföras.
  • Mätning av tryckskillnad över klimatskalet för att bedöma risk för konvektionsskador i konstruktioner. Uppgiften är även viktig inför bedömning av luktspridning från konstruktioner i det fall att tryckbilden ändras i samband med ombyggnad.

Utvändig fuktinventering – allmänt

  • Omhändertagande av ytvatten (lutningsförhållanden) och grundvatten studeras.
  • Fasadens kondition och funktion som väderskydd undersöks. Bland annat undersöks fogar, sprickor, förändring i material, fönsteranslutningar, fönsterbleck, plåtarbeten, håltagningar och genomföringar.
  • Takets kondition och funktion att leda bort vatten från byggnaden undersöks. Bland annat undersöks tätskiktets kondition, sprickor, genomföringar, plåtarbeten, infästningar, materialförändringar, förekomst av vattenansamlingar och skräpansamlingar.
  • Vindars kondition och funktion undersöks med avseende på utifrån och/eller inifrån kommande fukt. Bland annat undersöks förekomst av lukter, missfärgningar, skadeinsekter och tecken på indrivning av snö.

Exempel på riskkonstruktioner

  • Krypgrunder
  • Platta på mark med ovanpåliggande isolering
  • Motfyllda väggar
  • Ventilerade vindar
  • Detaljlösningar på yttertak och fasader (plåtdetaljer, anslutningar m m)
  • Golv och väggar vid våtenheter (påväxt på ytor, täthet vid genomföringar, golvbrunnars anslutning, ventilation m m)
  • Vattenförande rör

Andra funktioner av betydelse för fuktsäkerhet

  • Fukttillskottet i inneluften mäts. Stort fukttillskott bör undvikas.
  • Ventilationens funktion bedöms. Ventilationen skall föra bort den fukt som produceras i inneluften.
  • Tryckförhållanden mäts. Ett invändigt undertryck innebär att fuktskador till följd av fuktkonvektion ej uppstår.
  • Lufttäthet kan studeras och luftläckage spåras. Om otätheter förekommer samtidigt med ett invändigt övertryck förs luftströmmar inifrån och ut i konstruktioner som är kallare. Kondens kan uppstå.

Åtgärder för högre fuktsäkerhet och eventuella skador

De fuktförhållanden och eventuella skador som skall åtgärdas för att hålla risken för framtida skador till ett minimum redovisas. I Hållbar sanering av fuktskadade byggnader [Samuelson, Ingemar] redovisas ett antal vanliga fuktskador och hur dessa bör åtgärdas.

Även för dessa åtgärdsförslag kan olika säkerhetsnivåer väljas av byggherren. Vissa förhållanden som finns i byggnaden kan vara svåra ändra så att en hög säkerhetsmarginal för fuktskador erhålles. I dessa fall kan en byggherre behöva överväga åtgärder som innebär en lägre säkerhetsnivå. Detta kan vid behov kompenseras genom att extra kontroll utövas under förvaltningsskedet.


Läs mer i

Hållbar sanering av fuktskadade byggnader [Samuelson, Ingemar]