Fuktteknisk bedömning

En enskiktsvägg kan utföras i en rad olika material, lättbetong, betong, trä, tegel, cellplast. I dessa väggar har materialet både en bärande och en isolerande funktion. Enskiktsväggen kan förses med ett fasadskikt av träpanel, puts, plåt etc. I vissa fall kan den den även tilläggsisoleras.

Lättbetong

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

I lättbetongväggen är det främst regnfukt och byggfukt som måste beaktas. Lättbetongväggar är i regel lufttäta så fuktkonvektion förekommer sällan. Lättbetongblocken levereras med en hög fukthalt som måste kunna torka ut. Uttorkning av byggfukt i ytterväggar tar lång tid, minst ett år. Man måste räkna med större värmetransmission det första året.

Om lättbetongen placeras på insidan skall en del av byggfukten torka inåt. Detta får inte förhindras genom att placera ytskikt, möbler och tavlor för nära väggen.

Erfarenhet från skador

Lättbetongblock som innehåller mycket byggfukt från början, dessutom finns stor risk att de fuktats upp av regn vid montage. Fukten måste torka ut. Om fuktkänsliga material som träpanel, träreglar, golv fönsterbrädor monteras på lättbetongen innan fukten torkat ut finns det stor risk för mögelpåväxt och fuktrelaterade rörelser i träet.

Vid invändigt isolerade lättbetongväggar kommer den utvändiga lättbetongen att ha ogynnsamma temperaturförhållanden och uttorkningen av byggfukt och regnfukt kommer att gå långsamt.

Försämrad värmeisoleringsförmåga:

Ökat fuktinnehåll leder alltid till att värmeisoleringsförmågan minskar. För lättbetong har detta stor betydelse. Förutom av värmeledningsförmågan ökar så krävs även stora mängder energi för att torka ut det vatten som absorberats. Lättbetongväggar ska helst inte användas utvändigt och måste därför skyddas mot slagregn för att hindra en uppfuktning.

Förändring av konstruktion

Vad händer vid förändring av befintlig konstruktion, t ex tilläggsisolering.

Betongvägg

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

En massiv betongvägg bukar vanligtvis förses med utvändig isolering och ett fasadskikt som exempelvis eftermonterad mineralull och skalmur, motgjuten cellplast och skalmur, eftermonterad mineralull och nätarmerad tjockputs, motgjuten cellplast och glasfiberarmerad puts.

Risker och svaga punkter

Platsgjuten betong är så lufttät och så diffusionstät att problem med kondens inte förekommer. Särskild ångspärr behövs inte. Byggfukten i betongen måste däremot kunna torka ut både inåt och utåt. Fasadskiktet svarar för täthet mot slagregn. Om betongväggen utförs av element måste fogarna bli lufttäta.

Förändring av konstruktion

Utvändig tilläggsisolering av en vägg kan göras med mineralull eller cellplast som förses med ett fasadskikt av puts, plåt, trä eller en skalmur. Med utvändig tilläggsisolering kommer den ursprungliga väggen att bli varmare och fuktförhållandena kommer att förbättras. Det finns ingen risk för kondens och det nya fasadskiktet skall avvisa regn. Fukttekniskt bör utvändig tilläggsisolering fungera väl.

Invändig tilläggsisolering kan göras med mineralull mellan reglar. Den ursprungliga väggen blir kallare och får därmed en högre medelfukthalt. I slagrika trakter kan risken för frostskador i fasaden öka. Det finns en risk för fuktskador om träreglar används mot ytterväggen.

Tilläggsisoleringen bör utföras med en ångspärr på insidan. I fönstersmygen finns sällan plats för tilläggsisolering. Fönstersmygen kommer att bli kallare viket medför ökad risk för kondens. Gamla eldosor som byggs på kan bilda köldbryggor och medföra risk för kondens.

Tegelvägg

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

Massiv tegelvägg utförs numera nästa aldrig men det var vanligt förr. Väggen fuktas upp vid slagregn men fukten torkar ut igen eftersom det är en stor drivkraft (ånghaltsdifferens) och temperaturgradient över väggen.

Numera utförs tegelväggen som en isolerad hålmur med värmeisolering av mineralull. Den inre delen av väggen är bärande och den yttre är en skalmur. Väggen kan utföras med eller utan luftspalt mellan skalmur och värmeisolering.

Skalmuren skall hindra slagregn att tränga in i väggen. Väggen utförs normalt utan ångspärr. En murad vägg kan inte förväntas bli lufttät. Putsas inte väggens insida finns det inget riktigt lufttätt skikt i konstruktionen som kan förhindra fuktkonvektion. Det är då viktigt att väggen slammas på någon av de ytor som vetter mot isoleringen.

Erfarenhet från skador

Frostskador

I Sverige är frostsprängning en av de vanligaste skadorna på murverksfasader. En förutsättning för frostsprängning är att fukttillståndet är mycket högt samtidigt som fasaden genomgår en fryscykel. Många fasader klarar normala vintrar men kan drabbas av en kraftig skadeutveckling vid extremt blöta vintrar. Sprickor i en fasad med vattenavvisande ytbehandling medför stor fuktbelastning lokalt intill sprickorna. Nederbörd, läckage och smältvatten är de viktigaste fuktkällorna i samband med frostskador.

Om vatten tränger in genom väggen beror det normalt på att det finns en genomgående sprickor eller felaktiga plåtdetaljer vid infästning av t ex fönster. Däremot kan vatten sugas in till insidan i många murverk.

Missfärgning

Fukt är nästan alltid en orsak till att kulören förändras eller avviker från den avsedda. Fukt är en förutsättning för kalk- och saltutfällningar. Dels löser fukten upp kalk och salt och dels fungerar den som transportmedium fram till ytan. Om rinnande vatten koncentreras till vissa stråk kan det lokalt ske en urlakning av kalk som kan avsättas på andra ställen på fasaden och ge kraftiga utfällningar. Det kan också handla om ojämn nedsmutsning på grund av att olika delar eller material i fasaden har olika sugförmåga eller egentligen ojämn rentvättning.

Biologisk påväxt

Om fasaden är fuktig under lång tid och det samtidigt finns näringsämnen tillgängliga kan man få problem med påväxt av alger, mossor, lavar eller svampar.

Förändring av konstruktion

Om man tilläggsisolerar en massiv tegelvägg invändigt så förändras temperaturgradienten över tegelväggen. Väggen kommer att bli betydligt kallare. Slagregn som fuktar upp väggen kommer inte att torka ut lika snabbt. Om väggen inte är lufttät och diffusionstät på insidan kan fukt från inomhusluften kondensera mot den kalla tegelväggen.

I gamla murverk är markfukt en viktig fuktkälla. Ett obehandlat murverk som fungerat utan problem kan efter en felaktig ytbehandling få allvarliga frostskador under första vintern.

Massiv trävägg

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

En yttervägg byggd med massivträteknik består av ett bärande element av massivträ. Dessa tillverkas på fabrik i olika tjocklekar beroende på användningsområde och byggs upp av korslagda limmade eller spikade brädor med udda antal lager.

Massivträväggen förses med ett utvändigt isoleringsskikt, vindskydd samt någon typ av fasadsystem (träpanel, puts eller plåt). Mellan isoleringsskiktet och fasaden görs normalt en luftspalt.

Invändigt kan väggen antingen förses med ett tunt isoleringsskikt mellan träreglar som sedan täcks med gipsskiva eller så kläs massivträelementet endast med gipsskivor. Oftast sätts en diffusionsspärr på insidan av massivträelementet och väggen får då fukttekniska egenskaper som är mycket lika en konventionell träregelvägg. I vissa fall, då det yttre isoleringsskiktet är tillräckligt tjockt, kan diffusionsspärren placeras på utsidan av massivträelementet. En sådan konstruktion gör det lättare att få en kontinuerlig diffusionsspärr med färre genomföringar vilket innebär mindre risk för läckage genom densamma. En annan fördel är att träets fuktbuffrade egenskaper kan utnyttjas för att få en jämnare fuktnivå i inomhusluften. Det är dock viktigt att diffusionsspärren ligger tillräckligt varmt för att undvika kondens på dess insida.

Risker och svaga punkter

Det viktigt att skydda elementen mot fukt i hela kedjan från tillverkning av elementen till färdig byggnad. Träet i elementet kan annars ta upp fukt vilket kan ge omfattande skador i form av mögelpåväxt och i extrema fall även röta. Vid leverans till byggplatsen samt före inbyggnad av elementen bör fuktkvoten kontrolleras. För att minska risken för fuktskador på grund av nederbörd bör stommen resas så snabbt som möjligt eller så bör väderskydd användas. Ändträ och syllar bör skyddas och kontrolleras extra noga.

För att minska risken för sprickor på grund av fuktbetingade rörelser i träelementen, eller i skarvar mellan dem, måste träet till elementen vara torkat till en fuktkvot som står i jämvikt med förväntat klimat i det färdiga huset. Detta särskilt om elementen ska vara synliga på insidan.

Förändring av konstruktion

Vid en utvändig tilläggsisolering hamnar det massiva träet i väggen varmare och därmed torrare. En risk vid tilläggsisolering kan vara att eventuella reglar som bär upp tilläggsisoleringen hamnar i ett väldigt kallt och fuktigt klimat. Tilläggsisolering bör därför om möjligt ske med kontinuerliga isolerskivor.


Läs mer i

Byggsystem i massivträ – Teknik ekonomi och utvecklingsbehov [Gustafsson, Anders, Gustafsson, Martin]

Flervåningshus med trästomme – Uppföljning av kv Limnologen och kv Rya, Rydebäck [Rosenkilde, Anders, Axelsson, Mats, Jarnerö, Kirsi]