Fuktteknisk bedömning – Fuktsäkra byggnader

Fuktteknisk bedömning

Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt

Denna takkonstruktion skall projekteras med hänsyn till nederbörd, fukt i inneluften och byggfukt:

Nederbörd

Tätskiktet förutsätts vara tätt och nederbörden antas inta påverka fuktförhållandena i taket. Läs mer om takavvattning och tätskikt i Allmänt om tak.

Luftfukt

Eftersom lättbetongtaket har en ångtät utsida får den invändiga luftfuktigheten inte vara för hög. Fukthandboken anger att för massiva och utvändigt isolerade tak ”bör luftfuktigheten vintertid vid 20 °C inte överstiga 50 % i Norrland, 55 % i Mellansverige och 60 % i södra Sverige”. För invändigt isolerade tak gäller lägre värden se nedan.

Över fuktigare lokaler kan man använda lättbetong med luftat övertak. Denna konstruktion fungerar ungefär då som parallelltaket, se Parallelltak.

För att skydda taket mot fuktkonvektion måste det finnas ett lufttätt skikt i konstruktionen. Tätskiktet bör därför helklistras vid takfot och andra avslutningar så att inneluft inte kan tränga ut via skarvar och spalten mellan tak och tätskikt.

Luftspaltbildande papp helklistras vid takavslutningar

 

Byggfukt

Lättbetong levereras ofta med hög byggfukt, 100-200 kg/m³. Denna byggfukt måste kunna torka ut inom rimlig tid annars kan armeringen korrodera. Dessutom påverkas den värmeisolerande förmågan av fuktinnehållet. Fuktinnehållet bör nå sitt jämviktsläge inom 2-3 år. Uttorkningstiden är ungefär proportionell mot kvadraten på tjockleken, vilket t ex innebär att ett 300 mm tak behöver mer än dubbelt så lång uttorkningstid som ett 200 mm tak. I utvändigt isolerade lättbetongtak läggs en ångspärr mellan lättbetongen och isoleringen för att förhindra att byggfukten vandrar upp i värmeisoleringen.

Eftersom byggfukten i lättbetongtaket måste torka neråt får inte innerytan behandlas med diffusionstät ytbehandling.

Risker och svaga punkter

Lättbetongtak fungerar normalt bra. Det är viktigt att byggfukten kan torka ut inom rimlig tid. Kornbelagd papp eller mekaniskt infästa tätskikt ökar risker för skador av fuktkonvektion och det är nödvändigt att takkonstruktionen utformas så att den blir lufttät.

Lättbetongtak får inte ytbehandlas på insidan så att byggfukten hindras att torka ut. Äldre tak med luftspaltbildande papp kan vara känsliga för fuktkonvektion.

Tyvärr har homogena lättbetong alltför höga U-värden och de förses därför ofta med en tilläggsisolering.

Tilläggsisolering

Vid tilläggsisolering av en ny konstruktion (där byggfukten ännu inte torkat ut) är det viktigt att ta hänsyn till hur isoleringen påverkar takets möjlighet att torka ut. En utvändig isolering höjer temperaturen i lättbetongen, vilket underlättar uttorkningen. För en invändig isolering gäller motsatsen, se figuren nedan. Inför val av placering och tjocklek på isoleringen kontrolleras att uttorkningen av byggfukten sker inom rimlig tid (2-3 år).

Uttorkningsförlopp för 200 mm lättbetongtak med och utan 100 mm mineralullsisolering. Fukttillskott 4 g/m³

 

Vid tilläggsisolering av befintliga homogena tak har placeringen av isoleringen mindre betydelse, men man bör alltid försäkra sig om att de ändrade fuktförhållanden som uppstår inte skadar taket. En alltför tjock invändig isolering kan t ex ge frostskador eller korrosion på armeringen.

Utvändig tilläggsisolering fungerar bra, men invändig isolering får inte göras för tjock eftersom den kan orsaka högre fukthalter i lättbetongen och bromsa uttorkningen av byggfukt.