Allmänt sett kan man peka på ett antal negativa konsekvenser av otätheter och luftrörelser. I Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B finns denna sammanställning:
| Konsekvens | |
| Energi | Ökad energianvändning, transmissionsförluster |
| Ökad energianvändning, ventilationsförluster | |
| Komfort | Drag |
| Kalla golv | |
| Fukt | Skador av fuktkonvektion |
| Luftkvalitet | Funktion hos ventilationssystem |
| Spridning av lukter, partiklar, gaser inklusive radon | |
| Annat | Frysrisk hos installationer |
| Försämrad ljudisolering | |
| Brandspridning |
Här pekar vi i främst på risken för skador genom fuktkonvektion, se även Fukttransport.
Fuktkonvektion kan ge allvarliga fuktskador
Inneluft som läcker ut genom otätheter i byggnadsskalet kyls av. Om temperaturen sjunker till daggpunkten kondenserar vattenånga ur luften och fukt ansamlas i byggnadskonstruktionen. Mekanismen brukar kallas fuktkonvektion. Den kan ge allvarliga fuktskador eftersom ganska stora mängder fukt kan kondensera under kort tid. Mest utsatta är byggnadens övre. Där råder ofta ett invändigt övertryck på grund av termisk drivkraft.
Fuktkonvektion som beskrivits här med utläckande inneluft gäller kalla och tempererade klimat. I varma klimat uppstår samma problem när varm, fuktig luft läcker in i kallare (luftkonditionerade) delar av byggnaden.
Det krävs tre förutsättningar för fuktkonvektion:
- Fukt i luften
- Lufttrycksskillnad (övertryck på varma sidan)
- Otätheter i byggnadsskalet
God lufttäthet minskar riskerna
Fukt i luften finns alltid. Lufttrycksskillnader finns också alltid i åtminstone någon del av byggnaden. Termisk drivkraft, vindpåverkan och ventilationssystemet ger alla upphov till tryckskillnader. Alltså återstår endast att säkerställa god lufttäthet för att undvika fuktskador genom fuktkonvektion.
I Boverkets byggregler, BBR, anges som allmänt råd i 6:531 Lufttäthet bl a: ”För att undvika skador av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs där det kan råda invändigt övertryck. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader”.
Svårt täta alla läckor
I befintliga hus kan det vara mycket svårt att hitta och täta alla läckor. En sista utväg kan vara att aktivt påverka tryckbilden för att undvika övertryck på varma sidan. Ett exempel på lösning som provats vid otäta vindsbjälklag och fuktskador på vinden är att använda en tilluftsfläkt till vindsutrymmet. Det reducerar eller eliminerar det invändiga övertrycket.
Läs mer i
Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen – Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler [Sandberg, Per Ingvar, Sikander, Eva, Wahlgren, Paula, Larsson, Bengt]
Goda exempel på lufttäta konstruktionslösningar [Wahlgren, Paula]