Ytterväggen utsätts för olika typer av fuktpåverkningar:

Slagregn

Konsekvenserna av slagregn mot en fasad påverkas bl a av dess intensitet och varaktighet, fasadmaterialets kapillärsugande förmåga, förekomst av sprickor och dess bredd, fasadytans struktur och ytans råhet, strömningsbilden runt byggnaden. De flesta fasadmaterial har en kapillärsugande förmåga. På sådana material absorberas slagregnet. Är materialet inte sugande eller om intensiteten på regnet är stort att allt vatten inte hinner sugas upp bildas det en rinnande vattenfilm på fasaden. Vatten som rinner på fasaden kan på olika sätt komma in i väggen vid fogar, anslutningar och infästningar. I smala springor och fogar transporteras vatten i huvudsak genom kapillärkrafter och i större springor genom vindtryck.

Regn som träffar fasaden skall avvisas och dräneras ut från fasaden. Slagregn som absorberas av fasadbeklädnaden får inte orsaka skador längre in i väggen.

Det finns i princip två sätt att lösa regn och vindskyddet:

Enstegstätning som innebär att regn och vindtätning ligger i samma plan. Tryckdifferensen över väggen medför att vatten kan transporteras in i mycket fina sprickor och fogar. Vid enstegstätning måste fogar, skarvar och anslutningar utföras helt täta. Det är också viktigt att beakta rörelser som kan uppstå på grund av temperatur och fuktvariationer eller åldring.

Tvåstegstätning innebär att regnskydd och vindskydd skiljs åt. Fogar i regnkappan görs så stora att vattenfilm inte kan bildas över dem och utformas så att vatten inte kan rinna in bakom regnkappan. Bakom regnkappan finns ett luftrum som kan utgöras av en luftspalt eller en tryckkammare i anslutning till fogen. Eftersom tryckskillnaden över regnkappan i princip blir är obefintlig finns ingen drivkraft som kan föra in vatten i väggen.

Fasadmaterialet skall vara beständigt mot frost.

Byggfukt

Byggfukt är den mängd fukt som måste avges från materialet eller byggnadsdelen för att den skall komma i jämvikt med sin omgivning när det byggts in. Byggfukt är inte bara den fukt som finns i materialet från början (t ex trä, lättbetong, betong, bruk) och också den fukt som tillförs vid transport, lagring och under byggtiden (uppfuktat trä, gips, mineralull, puts och bruk).

Fuktskydd under byggtiden

 För att undvika byggfukt skall väggen skyddas mot nederbörd vid transport, lagring, vid och efter montage. Det är ofta komplicerat att skydda träregelväggar mot fukt innan huset är tätt. Fuktkvoten bör kontrolleras i träreglar och syll innan det byggs in.

 

 

Luftfukt

Fuktig inomhusluft kan diffundera ut genom väggen till följd av skillnader i ånghalt ute och inne. Fuktig luft kan även transporteras ut i väggen till följd av till följd av fuktkonvektion som orsakas av tryckskillnader mellan ute och inne. Fukt som transporteras ut i väggen kan kondensera mot kalla ytor. Det är inte bara kondens utan även höga fukttillstånd som bör undvikas med hänsyn till risk för mikrobiell tillväxt.

Lufttäthet

För att undvika att fukt transporteras ut i väggen till följd av tryckskillnader är det viktigt att väggen är lufttät. Lufttätheten säkerställs genom att montera ett tätt skikt på väggens insida. Det täta skiktet kan vara en plastfolie. Fördelen med plastfolien är att den även fungerar som ångspärr och hindrar fuktdiffusion genom väggen. Det är viktigt att luft- och ångspärren är helt tät utan genomföringar. Behöver spärrskiktet skarvas skall skarvarna klämmas mellan gips och reglar eller tejpas för att säkerställa lufttäthet. Utförs väggen med korsande reglar är det svårt att klämma skarvarna. Ett tips är att använda en plastfolie som är lika hög som rumshöjden så att den inte behöver skarvas. Anslutningar till fönster skall tejpas liksom genomföringar vid eldosor, ventilationsdon, luftintag, elledningar skall tejpas eller monteras med kragar. Se avsnitt om Lufttäthet.