Ytbehandling av fasader
Fasaders ytbehandling utgör det yttersta skiktet mot uteklimatet. Det ska tåla väder och vind, ge en önskad beständig färgnyans, förhindra angrepp av mögel och alger samt motverka sprickbildning, avflagning och andra åldringstecken. Det ytbehandlade materialen kan till exempel vara trä, metall eller puts/betong/mursten. Det finns ett brett spektra av olika ytbehandlingssystem för dessa material. Nedan följer en kort genomgång av några sådana system.
Trä
När det gäller trä, som är det i Sverige vanligaste fasadmaterialet, har uppfuktningsfrekvens och uttorkningsmöjlighet stor betydelse för hur god beständigheten slutligen blir mot till exempel röta hos fasadmaterialet. Nytt trä ska vara fritt från smuts och mögelpåväxt. Inför ommålning ska materialet bedömas vara av god kvalitet, ytor rengöras och träet ska vara torrt (högst 18 % fuktkvot).
Sveriges Färgfabrikanters Förening, Sveff påpekar i Måla rätt utomhus att inför målning lönar det sig med gott förarbete. Den behandling som Sveff rekommenderar är följande:
Förbehandling
En penetrerande grundolja bör strykas över hela den yta som är tänkt att målas, men i synnerhet är det viktigt att grundolja påföres omsorgsfullt på ändträ skarvar och spikställen samt på utsatta ytor som vindskivor, vattbrädor, fönsterkarmar etc. Den penetrerande grundoljan är djupverkande, minskar fuktupptagningen och därmed risken för svampangrepp.
Grundmålning
Efter förbehandlingen följer grundmålningen. Den ska utföras på alla ytor som ska målas och har till uppgift att ge god vidhäftning till underlaget, ge god vidhäftning för färdigmålningsfärgen (täckfärgen) och ytterligare minska fuktupptagningen.
Färdigmålning
Val av färg för färdigmålning görs efter de estetiska och andra egenskaper man värderar högst av den målade ytan. Dessa egenskaper är bl a glansbeständighet, kulörbeständighet, motstånd mot nedsmutsning, vidhäftningsförmåga och torktid.
Exempel på färgsystem för träfasader är vattenburna akrylatfärger, alkyd- och akrylatfärger, oljefärger och slamfärger samt lösningsmedelsburna linoljefärger och alkydoljefärger. Varje system är uppbyggt av flera skikt bestående av exempelvis förbehandling, grund- och/eller impregneringsbehandling följt av någon eller några mellanbehandlingsskikt och slutligen en färdigstrykning/toppfärg. Många slamfärgssystem har oftast endast två skikt medan andra system har minst tre skikt upp till som mest fem skikt. I Faktablad om målning av träfasader [Sveff] står utförligt om de olika stegen vid nymålning eller ommålning av träfasader. Även i Utvändig färgsättning [Fridell Anter, Karin, Enberg, Kristina] beskrivs upplägget av de olika skikten för olika fabrikat av färg. I rapport Beväxning på målade träfasader utomhus [Ekstedt, Jan, Karlsson, Alf] beskrivs bl a åtgärder om man fått påväxt på målade träfasader.
Olika typer av färg
Oljefärg
Med oljefärg menas en färg som i regel består av 40-50 % linolja. Oftast tillsätts standolja för att förbättra kvaliteten hos linoljefärgen. Linoljefärg används oftast på konstruktioner där man ställer höga krav på materialen ur kulturhistoriskt perspektiv. Linoljan håller ofta en hög volymtorrhalt vilket är en fördel. Volymtorrhalten kan sägas vara färgens ”koncentration”.
Alkydfärg
Färger baserade på alkyder kom någon gång på 50-talet. Alkyden kan sägas vara en vidareutveckling av linoljan. Alkyden har generellt sett bättre egenskaper än linoljefärg. Tidigare var oftast alkydfärgen lösta i lacknafta men på senare tid har vattenburna alkydfärger utvecklats.
Latexfärg
Latexfärger för utomhusbruk har som bindemedel en akrylatpolymer eller en akrylatsampolymer. Dessa färger kallas oftast för ”plastfärger”. Latexfärgerna är lösta i vatten, ibland med en liten tillsats av en s k filmbildare för att underlätta torkprocessen då ytskiktet bildas. Dessa färger har hög kvalitet framför allt i kulörbeständighet och används alltid i s k målningssystem bestående av impregneringsolja, grundfärg och färdigstrykningsfärg.
Slamfärg
Slamfärg är traditionellt uppbyggd av pigment uppslammat i vatten med tillsats av en liten del stärkelse. I pigmentet förekommer olika typer av metallvitrioler som fungerar som skydd mot påverkan av mikroorganismer. Traditionellt i Sverige används Falu Rödfärg i relativt stor utsträckning på framför allt fastigheter på landsbygden. Ytor målade med slamfärg kan inte målas över med någon annan typ av färg. Det är inte heller lämpligt att måla hyvlade ytor med slamfärg.
Träolja
Träoljor är produkter avsedda för underhåll av framförallt tryckimpregnerat virke och obehandlat virke. De vanligaste konstruktionerna är utemöbler, uteplatser, verandor och dylika konstruktioner. Träoljor förekommer ofta som s k lågprisprodukter och har då ofta låg volymtorrhalt och innehåller alltså höga mängder lacknafta. Produkter med hög oljehalt håller ofta en högre kvalitet.
Lasyrfärg
Lasyrfärg är en typ av färg som oftast är baserad på en alkyd. Lasyren kan vara både vattenburen eller lacknaftaburen. Lasyren innehåller mindre pigment och ger därmed ett genomskinligt intryck. Ett laserat system kräver mer underhåll men är å andra sidan oftast enklare att utföra.
Täcklasyr
Täcklasyr är som namnet antyder en kombination mellan en icke täckande lasyr och en täckfärg. Täcklasyren används då man önskar en täckande yta men ändå vill framhäva ytans struktur. Täcklasyren använd också med fördel då man önskar måla om en tidigare laserad yta till täckmålad.
Kapitlet om olika typer av färg är hämtat från Nordsjös hemsida.
Swerea IVF AB har med Stefan Hjort som projektledare och Folksam som uppdragsgivare genomfört en omtalad studie där dryga 40 olika färgsystem för träfasader har testats. Resultaten från denna undersökning (Folksams färgtest – 2. En undersökning av funktionen hos de 45 vanligaste utomhusfärgerna [Hjort, Stefan, Bok, Gunilla]) visar stor spridning på kvalitet. Se vidare i Håller färgen färgen? [Hjort, Stefan, Bok, Gunilla, Kjellström, Tor] och Utvändig ytbehandling av puts och murverk [Sandin, Kenneth].
Puts
Putsade ytor består av kalk och/eller cement samt ballast och eventuella tillsatser. Normalputsen (utstockningen) har en naturlig kulör av färgen från sand och grusmaterialet men kan även bestrykas med färg eller täckas med en tunn färgad puts. Bindemedlen i dessa tunna putser kan vara oorganisk eller organisk. Exempel på mineraliska oorganiska färger är olika typer av kalkfärg, kalkcementfärg samt silikatfärg. Historiskt sett har ljusa kalkfärger varit dominerade i detta sammanhang.
Det finns en mängd olika system för putsade fasadytor.
Tegel, kalksandsten, betong och lättbetong
Om det finns önskemål att byta färg på fasader som utgörs av tegel eller kalksandsten lämpar sig silikatfärg bäst enligt Utvändig färgsättning [Fridell Anter, Karin, Enberg, Kristina]. Även betong, eternit och tegel kan målas med silikatfärg uppger vidare Kemikalieinspektionen (Bygga och måla klokt). Vid impregnering av ytskiktet är det viktigt att detta är mineraliskt (se Vattenavvisande impregnering. Fullskaleförsök 1992-2002 [Sandin, Kenneth]).
Ett annat sätt att ändra färg på betong är att frilägga mer av ballasten eftersom den färdiga betongen varierar i färg med ballastens egenfärg. Ett ytterligare sätt är att pigmentera betongen med alkalibeständiga pigment.
Skador och impregnering
Vanliga skador på fasader med mineralbaserat ytskikt är frostsprängning, saltutfällningar, kemisk nedbrytning, nedsmutsning och biologiska angrepp. Vid en impregnering hålls väggen torr och förutsättningarna för detta minskar (se Vattenavvisande impregnering [Krii, Stefan]). En impregnering av lättbetongytor har visat sig inverka stort på materialets isoleringsförmåga (se Energibesparing i lättbetong genom vattenavvisande impregnekring [Klingvall, Thomas]).
Vattenavvisande impregnering, hydrofobering, används för att skydda byggnader och betongkonstruktioner mot skador orsakade av fukt. Detta har visat sig vara effektivt mot att minska pågående frostsprängning (se Vattenavvisande impregnering. Fullskaleförsök 1992-2002 [Sandin, Kenneth]).
En vattenavvisande impregnering hindrar vatten från att tränga in i väggen men är samtidigt ånggenomsläpplig, vilket gör att vattenånga kan avges från väggen (se Vattenavvisande impregnering [Krii, Stefan]).
Ytterligare fördjupning
Produkter för putsade fasader på ByggfaktaDocus hemsida: http://www.byggfaktadocu.se/10/category/11/25/62/category_10.html
Miljöguide vid val av byggnadsfärger http://www.sveff.se/Branschinformation/Miljoguide_vid_val_av_byggnadsfarg.pdf
Fasadrenovering. Denna sida listar ett urval av företag inom fasadrenovering. http://www.byggbasen.com/kat/fasadrenovering/1589.html
Målningsbehandling av träfasader. SP Info 1993:14. ISBN 91-7848-404-9
Övriga länkar:
Olika länkar till SP
Sveriges Färgfabrikanters Förening, branschorganisation för färgfabrikanter
www.sveff.se. De har en bra länksida
Målaremästarna
www.maleriforetagen.se
Kemikalieinspektionen
www.kemi.se