Beskrivning av konstruktionens funktion ur fuktsynpunkt
Denna takkonstruktion skall projekteras med hänsyn till nederbörd, fukt i inneluften samt ev byggfukt. Dessutom skall luftspaltens funktion beskrivas: tryckskillnader, behov och placering av fläktar m m.
Nederbörd
Tätskiktet förutsätts vara tätt och antas inte påverka fuktförhållandena i taket. Läs mer om takavvattning och tätskikt i Allmänt om tak.
Luftfukt
Luftfuktigheten inne kan ge fuktproblem i taket genom både diffusion och konvektion. Fuktdiffusionen begränsas genom diffusionsmotståndet i en ångspärr. Den fukt som ändå passerar ångspärren måste ventileras ut genom luftspalten eftersom tätskiktet i många fall är mycket diffusionstätt. Fuktkonvektionen hindras genom att ångspärren görs lufttät. Eftersom det oftast råder ett invändigt övertryck i taknivån är det särskilt viktigt att ångspärren inklusive genomföringar och anslutningar mot väggar görs lufttäta. Vid brister i lufttätheten kan inneluft tränga ut till luftspalten och vidare ut. Vattenånga kan då kondensera mot det kalla yttertaket och luftspalten kan normalt inte föra bort så stora mängder. Förhållandena kan bli ännu ogynnsammare om man förser yttertaket med ventilationshuvar, eftersom inneluften då ännu lättare kan tränga ut.
Byggfukt
De material som är aktuella i denna takkonstruktion skall normalt inte ha någon byggfukt. Det är dock viktigt att materialen lagras och hanteras så att de inte fuktas upp före och under inbyggnad.
Ventilation
Ventilationen sker med uteluft som strömmar igenom ventilationsspalten på grund av vindens inverkan, ibland även med medverkan av termisk drivkraft eller fläktar. Ventilationen kan vid flacka pulpettak åstadkomma av genomblåsning på grund av vindens inverkan. Vid sadeltak är detta inte normalt inte möjligt utan man måste ordna luftning vid taknocken.
Vid fläktventilation är det nödvändigt att överväga hur fläkten skall verka. Det är oftast olämpligt att montera en frånluftsfläkt i taket eftersom den då ökar tryckskillnaden över ångspärren och därmed risken för fuktkonvektion. En tilluftsfläkt kan suga in nederbörd och tilluftsöppningarna måste utformas med tanke på denna risk. Ventilationen kan också påverka snösmältningen och därmed avvattningen av taket, se figur nedan.
Under vissa förhållanden kan man överväga att slopa den ventilerade luftspalten. Det är då nödvändigt att ångspärren är lufttät och diffusionstät samt att underlagstaket är diffusionsöppet. Man får naturligtvis inte lägga en tät takpapp på taket och taket täcks normalt med takpannor.
Risker och svaga punkter
Kondensation på grund av fuktkonvektion är en vanlig skadeorsak i dessa tak. Observera att luftströmmen i luftspalten endast kan ventilera bort begränsade mängder fukt. Den fuktupptagande förmågan är sämre ju kallare luften i ventilationsspalten är och minskar alltså med ökande värmeisolering. Fuktkonvektionsskador åtgärdas antingen genom att förbättra lufttätningen i ångspärren eller genom utvändig tilläggsisolering av taket.
I Få bukt med fukt [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric] beskrivs ett fall med fuktskador i taket över ett omklädningsrum i ett badhus. I ett tidigt skede hade man installerat frånluftsfläktar i taket för att förbättra ventilationen se figur 1.
Fläktarna ledde till ökat undertryck i luftspalten och ökat luftläckage med fuktskador som följd, se figur 2. Åtgärden blev att byta fuktskadat material och vända fläktarna för att hindra luftläckaget upp i taket, se figur 3.
Läs mer i
Få bukt med fukt [Samuelson, Ingemar, Arfvidsson, Jesper, Hagentoft, Carl-Eric]